Livet i Tanzania: Fyra dagar på Zanzibar

Efter vår safaritur i Mekumi så åkte vi hem och packade om väskorna för att ta flyget till Zanzibar på onsdag eftermiddag. Vi åkte med CostalAir, ett enproppeligt flyplan med plats för ca 12 personer. Länge sedan man var uppe i ett så litet plan. Det skuttade och hoppade, svängde och krängde, men vi kom upp och vi kom också ner på ett hyfsat behagligt sätt.

Första natten hade vi bokat på Dove Palace Hotel mitt inne i Stonetown. Vi hade fått familjerummet som låg högst upp med utsikt över hela staden och havet. Tyvärr fanns det bara fyra sängar så vi fick ha familjeråd om hur dessa skulle fördelas på bästa sätt. Det slutade med att Rebecka och Hugo fick dela på en säng. Trots att Hugo hade födelsedag (14 år) så gick han med på detta.

På torsdagen besökte vi det svenska konsulatet. Birgitta behövde träffa Bente, som är honorarkonsul. Det är val här i Tanzania den 31 oktober och just på Zanzibar räknar man med att det blir oroligt. Detta behövde diskuteras. Återkommer till valet i ett annat inlägg. Vi gjorde också ett besök på den forna slavhandelsplatsen. Vi fick en otroligt bra guide som med inlevelse berättade om hur det gick till.

På eftermiddagen åkte vi ner till Karamba beach hotel. Ligger på sydvästra sidan. På vägen dit passerade vi många byar där man peppade inför valet. Karamba beach hotel ligger i en liten by som säkert inte bebos av fler än runt 400 personer. En liten fiskeby. Mysigt. Men det fanns inga andra restaurangera än den som var på hotellet så man var ganska trött på menyn den sista dagen. Dessutom var maten inget vidare. Det som var coolt var det otroligt fina vattnet, solnedgången och turen ut i bukten där vi såg delfiner. Annars var det mer som en traditionell badsemester. Vi gjorde ett försök att ta oss över till östra sidan, där man hittar dom fantastiskt fina stränderna och dom fina snorkligsmörligheterna men vi kunde inte ta oss dit för vägen var igenkorkad av segerrusiga suportrar till den sittande regeringen. Bara vända och åka tillbaka.

Flyget hem var bara en 6-sitsig liten kärra. Vi var 7 som skulle åka med så Matilda fick frågan om hon hade något emot att bli co-pilote. Det hade hon inte. Hon lyckades bra i sitt nya jobb.