torsdag 16 december 2010

Lucia avslutar säsong 1 (5 säsonger kvar att se fram emot)

Luciafirandet på residenset får avsluta säsong 1 av mitt bloggande från Dar es Salaam. Ambassadören hade bjudit in runt 400 personer. Hela svenskkolonin, nordiska communityn, massa andra 'viktiga' personer från EU och FN samt massa tanzanska prominenta personer. Det var väl runt 250 300 som kom. Vi blev bjudna på glögg, pepparkakor och lussebullar. Kvällen innehöll två höjdpunkter, en planerad och en oplanerad. Luciatåget med barn och ungdomar från svenska skolan sjöng dom traditionella julsångerna.
Luciatåget flankerat av (tv) Lena, som stod för arrangemang och sånghjälp och (th)
Gunilla (ambassadörshustru). På bilden ser ni Rebecka sjunger en duett med Lucia
(Cicilia). I bankgrunden tar Hugo en paus i sjungandet genom att bita av några naglar.

Den oplanerade höjdpunkten var när en av gästerna trillade i poolen. Precis framför scenen så var det en liten gräsyta och sedan kom poolen och bakom poolen stod alla människor. Det var trångt och rätt som det var, precis när Cicilia och Rebecka sjunger sin duett så ramlar en man ner i poolen med ett fint pladask. Jag stod bra till och såg hela förloppet. Mannen som plumsade i var en gäst till Viveka och Mikael. Vi var ute och käkade middag med dom i lördags, så på ett sätt var vi bekanta med mannen som trillade i. Nåväl, en riktigt rolig händelse som har fått mig att skratt många gånger sedan i måndags. Plumsa i poolen inför nästan 300 pers och mitt under en stämningsfull duett. Kan inte bli bättre tajming... och en väldigt bra avslutning på säsong 1 här i Dar.

Nu åker vi hem till Sverige ikväll och blir hemma till trettonhelgen, nja, inte Birgitta, hon åker tillbaka efter nyår. Detta gör också att det blir ett 3 veckor långt avbrott i bloggandet. Ingen mening att skriva om snöoväder hemma i Sthlm, det känner ni ju redan till.

God Jul och Gott Nytt År!

måndag 13 december 2010

Statusrapport Vad-jag-ska-göra-i-Dar

Den 8e september så gjorde jag en lista på vad jag skulle göra här nere i Tanzania. Nu är det dags för en statusrapport, dvs se efter hur bra jag har uppfyllt de målsättningar jag satte upp. Listan från september, här under, är listad med aktiviteter i prioriteringsordning, dvs att "skaffa ett jobb" var då för mig viktigast. I januari, när jag är tillbaka från julsemestern och efter jag har hunnit reflektera över tiden här i Dar, kommer jag att göra en ny prioritetslista på vad jag ska göra.
  1. Skaffa ett jobb
  2. Gå en kurs på universitetet
  3. Börja motionera
  4. Starta upp en bollsport, innebandy eller fotboll
  5. Vattensport, segling och/eller motor
  6. Lära mig Swahili
  7. Ta mig ner till hcp 18 i golf
  8. Engagera mig i något biståndsprojekt
  9. Genomföra minst en affärsidé
  10. Hålla igång med en racketsport, tennis eller squash
  11. Gå med i en cykelgrupp
  12. Engagera mig i skolans indrottsverksamhet alt fotboll
  13. Börja med amatörteater
  14. Bestiga Kilimanjaro

 
 
1. Skaffa ett jobb
Jag har ju slagit mig ihop med en tjej som heter Marie Englesson där vi försöker starta upp en web-shop här nere i Tz. Företaget kommer att heta Atsoko och lanseringen kommer ske nu i januari. Om några dagar så kommer första sidan på siten att publiseras (atsoko.com). Jag tänar inga pengar, men på sikt kanske det ger lite som jag kan spara till min pension. Dessutom har jag ett muntligt löfte från Ericsson om en anställning. Men där är det otroligt mycket byråkratiskt krångel innan det går i hamn. Så, man får där med säga att jag uppfyllt målet.
2. Gå en kurs på universitetet
Tyvärr, här sket det sig riktigt ordentligt. Jag började entusiastiskt med att registrera mig och gick på första föreläsningen men sedan sa det stopp. Kursen är intressant - Geografiska Informationssystem - men tydligen inte tillräckligt för att jag skulle kunna motivera mig. Kursen är på kvartsfart så jaghar väl chansen att sätta igång igen. Målet inte uppfyllt.
3. Börja motionera
Fattar inte att kunde prioritera denna aktivitet som nummer 3. Jag hatar att springa, simma gå på gym etc. Måste varit berusad när jag la in denna aktivitet. Målet inte uppfyllt.

4. Starta upp en bollsport, innebandy eller fotboll
Jag hade ju med mig innebandymål, klubbor och bollar från Sverige. Min tanke var att försöka få igång ett gäng och det har faktiskt lyckats. Jag har fått låna inneomhushallen på skolan och vi har nu spelat 3 gånger. Jag har runt 25 namn på listan över vilka som är intresserade och det har nog varit 15 16 av dessa som spelat. Målet uppfyllt.

5. Vattensport, segling och/eller motor
I förra veckan så köpte vi en Laser och i lördags så hade vi premiärturen. På onsdag, imorgon, planera några gubbar och jag att ska segla ut till Bongoyo (ön som ligger typ 4 distans utanför vår vik). Där blir det sedan grillad fisk och Killi. Alltså, målet uppfyllt.

6. Lära mig Swahili
När det gäller swahilin så har det gått lite trögt. Till våren startar en kurs på ambassaden och om vi medföljare får vara med så hänger jag på. På gång blir statuset.

7. Ta mig ner till hcp 18 i golf
Här har jag inte varit helt seriös. Jag har spelat en hel del golf men jag har inte tagit några lektioner. Och faktum är nog att jag, istället för att sänka mig, har höjt mig. Är generös mot mig själv och säger att status blir På gång.

8. Engagera mig i något biståndsprojekt
Nix, jag har ännu inte engagerat mig i något biståndsprojekt. Det finns hur mycket som helst men jag har inte hittat något som har fångat mig. Många svenska kvinnor är engagerade i att hjälpa masajkvinnorna. Projektet går under namnet Mama Masaj och är helt självfinansierat. Man säljer saker här i Dar som masajkvinnorna ute på masajsteppen har producerat. Målet inte uppfyllt.

9. Genomföra minst en affärsidé
Denna punkt borde kommit högre. Jag har en massa idéer som ligger och väntar på att genomföras. En som jag funderat länge på är en bok med titeln "Just carry it on your head". En bilderbok med folk som bär saker på huvudet. Tror att det skulle kunna bli en bra "give away". Punkten kommer definitvt högre på listan efter nyår. På gång.


10. Hålla igång med en racketsport, tennis eller squash
Borde också ha kommit höre upp på listan. Jag har spelat squash en gång med en snubbe som heter Samer. Han jobbar på ambassaden men har otroligt mycket att göra och dessutom har han småbarn så han har sällan tid. Hm, trots att vi bara spelat en gång får status bli "På Gång".

11. Gå med i en cykelgrupp
Någon cykelgrupp har jag inte gått med i. Jag har varit ute och cyklat en gång. Mikael och jag tog en jätterunda genom stan. Livsfarilgt men riktigt kul. Det här är verkligen något som jag vill och punkten kommer definitivt högre upp på den reviderade listan. Målet inte uppfyllt.


12. Engagera mig i skolans indrottsverksamhet alt fotboll
Jag har engagerat mig i skolans "utskott" för motion och hälsa. En aktivitet som jag var med och genomförde var den stora wollyboll-turneringen som hölls här. Men målet är egentligen att jag ska få komma med som coach för skolans tjejlag i fotboll. Alltså, "På Gång"

13. Börja med amatörteater
En riktig joker. Skulle vilja men vet inte om jag vågar. Målet inte uppfyllt.


14. Bestiga Kilimanjaro
Nu har jag hört så många som snackar om hur häftigt det är att bestiga berget, så på nästa lista så kanske det kommer lite högre upp i prioriteringen. Målet inte uppfyllt.

Summering:
3 av 14 mål som är uppfyllda
5 av 14 mål som är på gång
6 av 14 mål som inte är uppfyllda

Jag är ganska nöjd med resultatet. Lite besviken på att jag inte kom igång med kursen på universitetet men annars är det väl ok. Och, som sagt, efter nyår blir det lite justering i prioriteringen. Kanske någon punkt faller ifrån, kanske någon ny punkt kommer till.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

söndag 12 december 2010

Decemberhändelser

Här kommer lite bilder från några händelser vi varit med om, nu under början av december. Bland annat så har vi försökt få till lite jul-feeling. Julstjärnor i fönstren och en nästan komplett julmiddag. Ja, även ute på stan är det julstämning men lite absurt. Det spelas Bing Crosby och White Christmas i alla matbutiker. Kassörskorna, som normalt är surare än citroner, ler lite i sina röda tomteluvor. Dom har till och med, utanför en av mataffärerna, riggat upp en släde med renar, snö, julklappar och tomtefar som håller i tyglarna till renarna med små tomtenissar runtom. Komistkt....Men annars är det som vanligt, ett rikt socialt liv med middagar i olika konstallationer.


Middag med familjen Haeger och Mia. Vi är på koreansk restaurang och har
precis ätit klart. Anna och Rebecka ville inte följa med. På bilden ser ni, från vänster, Birgitta,
Mia, Johan, Hugo, Ossy, Matilda, Christian och Kattis.

Här lagas det julmiddag. Köttbullar, prinskorv, lax, sill...och jansson.

 
Hugo ser till att julbordet blir dukat. Tyvärr missade vi att duka fram Jansson
så han blev inte uppäten...Vi njöt av honom dagen därpå istället.


Tjejerna tar för sig av julbordet..men man måste se söt ut också....



Efter jubordet är det skönt att vila ut i hängmattorna. På altanen så har vi två hängmattor som
vi slåss om. Vi funderar på att sätta upp en till. Jag har ju alltid vilat ut i hängmattor, men här
i Dar så kommer den aktiviteten verkligen till sin rätta.

Här får Hugo första lektionen i konsten att spela steel drums,
eller som det heter egntligen: steel pans. Ganska enkelt faktiskt.
Trummorna har två oktaver och tonerna är utmärkta med krita. Vi slog till
och köpte ett set också (1500 SEK). Efter nyår så drar vi igång kursen.
Jag tror att även jag ska ta lektioner. Med tanke på min
koncentration så bore jag snabbt kunna lära mig några låtar,
men jag tror jag måste slappna av lite...

Här är vår Laser.Black Listed heter den. Hugo och jag ska ut på premiärturen. Det koloniala livet
lever kvar på båtklubben. Man ringer till sin boatboy som riggar, sätter på segel och sjösätter.
Sedan är det bara att hoppa i och segla. När man är färdig så seglar man i till hanm och hoppar av.
Innan man hinner blinka så kommer en boatboy i sin KalleAnka-uniform och tar hand
om allt. Man bara går därifrån. Obehagligt, men man anpassar sig väldigt snabbt.







torsdag 9 december 2010

Malaria

Ett av Tanzanias stora problem är malarian. Den finns i stort sett över hela landet. Och den finns i olika former. En del verkar vara ganska lättbehandlade medan andra former kan ta över ett år att bli av med.
Malaria är en infektionssjukdom orsakad av parasiter. Parasiterna överförs mellan människor av myggor. Det som händer i kroppen är bl.a. dom röda blodkropparna "sprängs" och att man får återkommande feberattacker. Om man inte behandlas snabbt så upptår dödliga skador på njurarna och/eller hjärnan. Man uppskattar att ung 1 till 3 miljoner dör i malaria varje år (i världen).


Just nu pågår den lilla regnperioden, från mitten av november och en bit in i december. Vatten är ju en grogrund för myggor och vi kunde fram till ung mitten av november njuta av en myggfri stund på altanen innan solen gick ner. Men nu surrar det av myggor. Vi äter malariaprofylax och har gjort det sendan vi flyttade hit. Det finns flera olika sorter. De vi blev rekommenderade var Lariam och Melarone. Lariam tas en gång per vecka medan Melarone tas varje dag. Innan vi flyttade ner, så testade vi om vi tålde Lariam. Den är billigare, man tar den bara en gång i veckan och det sägs att den inte har några negativa effekter på längre sikt men den kan ge konstiga biverkningar under behandlingen (sömnrubbningar, yrsel, illamånde, konstiga drömmar etc). Melarone är dess motsats, den är dyr, tas varje dag, inte så många biverkningar under själva behandligen men mer oklart vilka effekter den har på lång sikt. En av våra vänner här nere, som käkar Lariam, hade hoppats på konstiga drömmar (läs erotiska) men han blev besviken...han fick inga biverkningar alls.

Birgitta tålde inte Lariam utan har gått på Melarone sedan vi kom hit. Hugo och Rebecka (och Matilda) käkar Lariam och vekar inte ha några problemmed det. Jag började med Lariam men vaknade varje natt utan att kunna somna om. Slutade med Lariam när jag åkte till Sverige i september. Har nu börjat med Melarone i och med att vi kommit in i regnperioden.

All vår personal har under de senaste veckorna haft malaria. Det började med Juliett. Hon var helhängig under några dagar och gick sedan och kollade sig. Tvingade henne att stanna hema några dagar från jobbet. Dom är jätterädda att vara borta från jobbet, dom tror att dom ska bli avskedade. Sedan gick det någon vecka så kom Modhi och berättade att han hade malaria och nu, för några dagar sedan, så fick John malaria. Han går fortfarande på behandling.
 
Varför utvecklar inte läkemedelsindustrin ett vaccin mot malaria? Enkelt, eftersom malaria i stort sett bara finns i fattiga länder så finns det inget business case i detta.

lördag 4 december 2010

Nya golfpolare

Som ni känner till så har jag en golfpolare som heter Christian, men jag har nu hittat två polare till som gärna går en runda. Den förste är min son Hugo som äntligen har följt med på en runda efter mycket tjat. Hugo spelade riktigt bra, jag hade inte en chans. Lite orättvist. Här lägger jag ner tid, själ och flis på golfen medan Hugo, som inte spelat på över ett år, bara kliver in och äger. Han fick blodad tand och tjatar faktiskt på att vi ska gå en runda till. På torsdag i nästa vecka är det helgdag, Independent Day, då har vi planerat att ta en runda igen. Direkt efter så ska vi till en snubbe som tillverkar steel drums, oljefatstrummor. Han ger också kurser. Hugo är sugen på att lära sig. Vi slår nog också till på att köpa ett set (1500 SEK). Kanske jag också blir sugen...

Hugo tillsammans med våra caddies.


 Min andra nyblivne golfpolare heter Omar. Han jobbar som programhandläggare på ambassaden. Han är expert inom IT och telecom. En otroligt cool kille. Han kom till golfbanan i sina arbetskläder, bytte bara till gympadojer, plockade fram sitt golfset som var helt identiskt med Lasse Åbergs set från filmen Golfresan. Våra caddies tyckte att hans set var lite väl gammalt och erbjöd honom att istället få låna ett nytt set. Omar accepterade erbjudandet även fast han tyckte att hans Stig-Helmer-set dög utmärkt. Nåväl, vi hade en trevlig runda. Vi körde matchspel som avgjordes på sista putten. Jag hade en 1,5 meters putt för totalsegern, men nerverna höll inte. Det blev delad seger. Kanske bra inför kommande rundor.

Omar flankerad av Cloud och Omar
Några ord om våra caddies. När man kommer till banan, i det här fallet Gymkhana (som ligger mitt i stan), så stormar caddiesen fram och hugger tag i en. Den som kommer först har sedan bokat en för all framtid. Nästa gång man kommer så känner alla till detta och då slipper man bli överfallen. Häftigt va! Jag har fått Cloud till caddie. Han är väldigt bra och kan faktiskt lite svenska. Han ger lektioner också. Ska försöka få Hugo och Ossy och Birgitta och Matilda att ta några lektioner.

Den andra caddien, som heter Omar (lite lustigt). Det är Christians caddie. När nu min golfpolare Omar närmade sig tee, så blev han överfallen av alla caddies. Men då finns det tydligen en annan regel också. Eftersom caddie Omar känner mig så blir han automatiskt min golfpolare Omars caddie. Både Omar och Omar är djupt troende muslimer så dom fann varandra. Caddie Omar dricker t.ex inte en droppe vatten under en runda när det är ramadan. 5 timmar i stekhet sol utan vätska, det ni!

fredag 3 december 2010

Toa får en cykel

Häromdagen så gav jag bort Hugos gamla cykel till Modhi, vår trädgårdsmästare. Han blev förstås jätteglad. Han berättade att hans son har tjatat om en cykel i flera år men Modhi har inte haft råd att köpa en cykel så nu kommer han att bli jätteglad. Och det blev han. Han blev så glad att han ville komma och tacka för cykeln. Sonen heter Toa och är 17 år. Han är bra mycket större än Hugo men menade att storleken på cykeln inte hade någon betydelse. Det här var en härlig stund med glädje och perspektiv på livet...

Modhi, Birgitta, Toa, John och med Loveness som vill testa cykeln.


Lovness, Modhi och John klappar händerna. Toa gör en cykelpose.

Rebecka och Hugo är med och firar cykelpresenten.

Ida i Tanzania

Oj, oj,oj...det är körigt att vara medföljande och dependent husband. Jag har fullt upp och hinner inte med att uppdatera bloggen. Här komme i alla fall lite kort om när Ida (min systerdotter) var här och hälsade på.

Ida kom den 11 november och överlappade Christopher med en dag. Just denna dag jobbade Matilda på Nordiska skolan så, hör och häpna, så drar Christopher och Ida ner till golfranchen och slår två hinkar. Ida fick blodad tand och jag hoppades förstås att detta skulle sprida sig till Matilda. Under hela Idas tre veckor långa vistelse så tjatade jag på att vi alla tre skulle ner och slå lite bollar...men Matilda stretade emot.


Ida i Kangha-tyg
 Andra dagen så däckade Ida. De afrikanska magbacillerna knockade henne. Hon blev liggande i 2 dagar. På tredje dagen reste hon sig och lite lustigt nog så var Birgitta ledig denna dag men Matilda jobbade. Vi tre åkte in till "Kangha-gatan" och botaniserade i alla tygaffärer.

Senare under den veckan drar Ida och Matilda till Zanzibar. Dom tar båten och hade tur att få åka finbåten. En natt i StoneTown och sedan ett par nätter vid ett hotell på östkusten. Sol och bad och avkoppling som jag förstod.

Tillbaka i Dar blev det bara ett par vilodagar innan vi åkte på safari i Mikumi-parken. Ett riktigt lyckat besök där vi fick se Lejon och en jättehord av buffel. Kolla in bilderna nedan...(lejonbilderna och buffelhordsbilderna ligger på annan kamera och kommer senare).

Idas sista semesterdagar avslutade vi på en resort som ligger ca 4 mil söder ut. Hotellet heter Amani Beach och ligger helt ensamt vid en helt orörd sandstrand (bortsett från hotellet själv förstås). Här blev det ridning och vindsurfning. Ridningen var inte så lyckad för Ida fick jätteskavsår direkt, så det blev mer en pina för henne. Vi fick däremot, turligt, se en massa sköldpaddor kläckas för att sedan kravla sig ner till havet. Fasinerande!

För att komma till "södra sidan" måste man ta en färja över hamninloppet i Dar. Bara den överfarten är en upplevelse i sig. Fullt med bilar, dragkärror, cyklar och en massa människor som hänger och blänger. Man önskar att man hade tonade rutor...men å andra sidan så blänger vi lika mycket. Otroligt mycket att se! På södra sidan av Dar kommer man direkt till landet och i princip orörda stränder efter någon mil. Fantastiskt.

Måndagen den 29 november så tog Ida Ethiopian Air tillbaka till ett kyligt och mörkt Svedala. Det var jätteroligt att ha dig här Ida och du är välkommen tillbaka. Kommer du inte in på barnmorskelinjen så har jag precis träffat en svensk barnläkare som säkert skulle kunna ordna lite barnmorskepraktik här nere.



Liten elefant med två snablar

Giraffer i överflöd
Runt 50 bufflar som vänder blickarna mot oss. Scary!

Fyra lejon som ligger och gosar sig. Två gick precis in i gräset.